(13. november 2011) Eftersom jag är en såkallad freqvent flyer upplever jag ofta att det att flyga,  i princip, är det samma som att hoppa på bussen, tåget eller spårvagnen. Man har sitt fasta säte, sin givna plats i vagnen. Det mesta är sig likt, bara flygets taxfree, security och gratis jordnötter i loungen skiljer transportmedlet från andra, i princip. Allt handlar ändå om att komma fram till punkt B från hemmet A. Och på kvällen åker man tillbaka från B till A. En vilken arbetsdag som helst. Min arbetstid är intensiv, kräver full koncentration inför en okoncentrerad publik, från 45 minuter till 3 timmar, beroende på var B ligger i förhållande till A. Där emellan har jag tid. Vissa kallar detta för dödtid eller transportsträcka. Jag kallar det kvalitetstid. Kvalitetstid är ett utmärkt sätt att driva tiden, inte fördriva den. På väg hem, ombord i flygplanet, gör jag igenting. Och jag älskar det. Jag bara sitter där, tittar ut eller rätt fram, läser en utlandstidning, en biltidning eller sportsbilaga, hittar hjärndöda saker åt min urladdade hjärna så den ska mjukna och landa efter dagens urladdning på scenen. Det att sitta still är lyx, i mitt liv. Idag längtar jag efter frivllig nersittning eftersom jag skolan mest drabbades av ofrivillig kvarsittning.  Vanan blir en vän, om nu vännen ger dig nya input. I början var det kul att äta gratis jordnötter i allas Gold-lounger, nu tappar jag matlusten när jag ser och hör män gnaga jordnötter under tiden de dricker sitt vin och pillar sig i näsan växelvis mobiletelefonen. För vad är det med allt detta pillandet? Jag upplever ett ständigt pillande, över allt, till alla tider på dygnet. Det pillas i bilköer, i tunnelbanen, på tåget, i Konsum, på flyget. Varför pillar vi? Vad är pillandet ett uttryck för? Pillades det lika mycket under 80-talet? Man säger att mobiltelefonen är våra nya cigarretter. Jag vet inte om detta är ett vetenskapligt förankrat statement, men pillades det lika mycket med cigarretten i 1974 som det pillas med mobilen idag borde ju de flesta födda under 50-talet redan ha avlidit i lungcancer. Pillas det mindre i näsan nuförtiden? Och vad öronpillandet? Har kroppspillandet ändras i takt med att vi har teknikaliteter att pilla med och på istållet? Vi tittar och pillar och tänker. Tänker vad? Är vi rent av ett gäng vuxentonåringar som fått en ny leksak att leka med? Hur barnsliga kommer inte vi uppfattas om sådär femton år när lilla Ofelia på ett år har blivit sexton och sitter på ett cafe i Linköping tillsammans med sina tonårsvänner och skrattar åt oss, i 2011 pratade de inte ens med varadra, de pillade bara, dö va töntiga…

Kanske är vi mer nervösa idag. Vi är ständigt uppe i ett varv, ett varv vi ju själv har skapat. Varvet kom ju inte på posten, det kom med den underbara tekniken. För underbar är den ju. Men ändå – varför denna barnsliga grejen att ha allt och kunna allt. Häftigaste ringsignal, snabbaste uppkoppling, coolaste spel, snyggaste layout, tuffaste design. Och här pratar jag om oss, vuxna, inte trettonåringa finnpillare. Det sägas att en mottrend håller på att växa fram där gubben och tanten får ny plats i vardagen. Att ta sig tid lär vara ett medialt mode, hurvida modet lever i vardagen tvivlar jag dock på.


Förra veckan flög jag bl.a till Kastrup fyra gånger, Oslo en, från Arlanda fem gånger under sju dagar. Ofta tar jag morgonflyget som lämnar Arlanda tidigt tidigt, så tidigt att jag måste gå upp 0355 ute på Värmdö. Detta flyg består huvudsakligen av businessmän och några businesskvinnor. Varje morgon denna veckan sitter jag alltså på min fasta plats, slår av allt ektroniskt, lutar mig tillbaka i stolen och stänger ögonen. Jag hör nu hur flygvärdinnan går runt och säger, efter att kaptenen sagt samma sak, var god slå av mobilerna. Tio minuter senare kommer hon tillbaka och upprepar, slå av mobilerna. Vid fjärde försöket, idet planet backas ut, är det fortfarande några män som inte har fattat poängen. De slår den bara inte av. Jo, det är män, jag har inte sett eller hört någon kvinna inte slå av den. Flygvärdinnan blir mer bestämd i rösten, men spricker inte, hon är så förbannat professionell att det gör ont. Själv skulle skrikit åt idioten: men se för helvete till att slå av din mobilen din lilla skit, fattar du inte svenska, FYRA GÅNGER har de sagt åt dig att slå av den, vem fan  tror du att du är?


Så vem tror vi att vi är?


När flyget landar i Köpenhamn klockan 0723, före tidtabell, är det första denna mannen och minst hälften av de andra i kabinen gör, är att slå på mobiltelefonerna. Innan de har lossnat säkerhetsbältet. Vow. Jag tittar på mannen framför mig som fick fyra varningar om att slå av mobiltelefonen klockan 0601. Han slår nu på den direkt. Jag hör det klassiska välkomstljudet. Men inga sms, inga nya meddelanden. Vilket antiklimax, ingen vill nå dig, ingen vill ha dig, du är ingen, ingen är du. Villket jobb har han, är han president, livvakt, tandkrämsimportör? Vilket jobb är så förbannat viktigt att han väntar in i det sista med att slå av telefonen och väntar kortast möjligt med att slå på den igen? Vem trodde han skulle ringa eller sms:a mellan klockan 0601 och 0723 före tidtabell en tisdagsmorgon?


Hur patetiska håller vi inte på att bli? Kommer vår generation att bli ihågkommen som den töntiga generationen med de ömma fingertopparna som glömde att  ta en paus när vi minst förväntade det?


När vi lämnar flygplanet går jag bak mannen ner kabingången, mest för att höra vad flygvärdinnan kommer säga till honom. Hon ler mot honom, säger tack. Han säger ingenting, hans blick har fastnat i sms från igår.  Jag får en tics och jag råkar sätta ena foten framför mannens vänstra fot. Han snubblar, tappar mobilen i rulltrappan och tittar sig förvirrat omkring. Jag skäms under tiden jag slår på min mobiltelefon.

Pelle
/en söndag på Arlanda utrikes. 


Just Nu
Just Nu
på FACEBOOKSIDAN - om föreställlningar, skrivandet, scenen - och kaffet.
Klicka på ...



KOMMANDE OFFENTLIGA FÖREDRAG -
STOCKHOLM 1/6 kontakt: www.seminariegruppen.se
ÖSTERSUND 13/ + 14/6 kontakta info@pellesandstrak.com


Vet du att
"Att Berätta och Beröra är min mission,
metoden heter iStörd+ och publiken min huvudsponsor."

/Pelle Sandstrak





--------------------------------
"... Pelle Sandstraks speaker performance is like a rock concert - it swings, hurts, while laughing"

... Pelle Sandstraks Mr.Tourette-föredrag är som en rockkonsert - det svänger högt och lågt, roligt och smärtsamt ..."

Sveriges Radio P4.
Swedish National Radio 4
--------------------------------









Visste du att
det i Popular Machanics 1949 förutsågs att: framtidens datorer mycket väl kan komma att väga mindre än 1,5 ton.
Visste du dessutom att
Edward Munch aldrig åt av samma tallrik två gånger, att Jaques Tatis tourette försvann under fysiska improvisationer, att Walter P. Chrysler fick klippkort på rektors kontor efter att han hade försökt demontera hans Cadillac under långa rasten, och inte hann remontera samma Cadillac innan samma rast var slut.
Citat

Befordran är bästa sättet att få bort idioter från produktionen...

Dagen i historia
Idag - Lördagen den 27 Maj 2017
Beda Blenda

1837 - Amerikanske revolvermannen Wild Bill Hickok föds.
Design & CMS av Webzoo AB